Sökning

Idébanken

Foto: En student på skidtur. Bernhard Åström. SLS 1555_1311, Svenska litteratursällskapet i Finland


Vad är idébanken?

I idébanken ger vi tips på ämnen för t.ex. en magisteravhandling, men också för andra större eller mindre forskningsprojekt. Här finner du förslag på enskilda samlingar och personarkiv men även på temahelheter som utgår ifrån flera olika material.

Idébanken är givetvis endast ett litet urval av allt det material som finns i SLS arkiv. Endast 1 % av våra hyllmeter representeras av förslagen nedan. Hittade du inte vad du ville bland förslagen? Gav dig idébanken ett uppslag för ett helt annat tema? Sök vidare i FINNA och få en överblick av vad du kan hitta i arkivet. Vill du ha hjälp med din sökning, öppna och skriv i chatten nere i högra hörnet av sidan.


Varför använda arkivmaterial?

Ett kulturhistoriskt arkiv ger tillgång till förstahandsberättelser från olika tider och platser. I SLS arkiv finns bland annat material om person- och litteraturhistoria, teaterhistoria, folklig musik och dans, folkkultur och traditioner, namnskick, språk, samfund, sällskap och samhälle. Hos oss finns mångsidiga källor både om historia och samtid: allt från handskrifter, ritningar och kartor till fotografier och ljud- och filminspelningar.


Tips för dig som använder idébanken:

  • Du kan utgå från en enskild samling eller från en tematik som omfattar flera samlingshelheter.
  • Du kan till exempel ta din utgångspunkt i en tid, en plats, ett namn, en person, en företeelse eller en händelse. Givande ingångar kan skapas genom att ställa nya frågor till existerande svar.
  • Tvär- och mångvetenskapliga perspektiv öppnar nya vägar till materialet. Källor från kulturhistoriska arkiv kan användas mångsidigt och kreativt och är inte låsta för en viss ämnesinriktning.
  • Historiskt material kan ge perspektiv och insikter till nutidsföreteelser, att spåra en företeelse via källor från olika tider kan visa både förändring och kontinuitet.
  • Kom ihåg att SLS arkiv, som kontinuerligt tar emot donationer och gör insamlingar, även har mycket nutidsmaterial.
  • Arkivmaterial går bra att kombinera med andra typer av källor, t.ex. egna intervjuer. Är du intresserad av att göra en fältinsamling för SLS arkiv – tag kontakt med oss! Notera även att SLS arkiv har årliga fältarbetsarvoden.
  • Kom ihåg att prata med din handledare på universitetet ifall du vill använda materialet för en kandidat- eller magisteravhandling.
  • Det är fullt möjligt att flera personer väljer att skriva om samma tema, en idé går ej att reservera.

Boka en arkivarie

Du kan kostnadsfritt boka en arkivarie för max 2 timmar för mera ingående och personlig handledning i informationssökning i arkivets databaser. Kontakta vår kundtjänst för att komma överens om en tidpunkt.


OBS! Idebankéns visning fungerar dåligt med Internet Explorer, vi rekommenderar att ni använder Chrome eller Firefox.

Idébankens teman:

En del teman innehåller fritt digitalt material på Finna. Genom att klicka på rubriken öppnas det mera info om temat.

Sjukdomar och hälsa

Beskrivning

I SLS arkiv finns mycket material som rör sjukdomar och hälsa, inte minst i form av recept, huskurer och sjukdomsbot. Några material har samlats in specifikt, andra har ingått i olika arkivhelheter, t.ex. brev och receptböcker.

Förslag på infallsvinklar

Sjukdomar och hälsa är en angelägenhet som präglat mänsklig tillvaro, både individuellt och kollektivt, genom århundradena. Många sociala vanor har varit/ är knutna till hälsoregimer och kroppsvård, t.ex. sanatorier, dricka brunn och besöka kurorter. Sjukdomar och krämpor har avvärjts via vardagliga rutiner men även med hjälp av magiska medel. Hur har människor förr och nu försökt hantera verkligheten kring sjukdomar och pandemier? Rykten, förklaringar, råd och förslag på kurer sprids snabbt via olika media. Vad berättar de om tidens mentalitet och omvärld?

Arkivmaterial
Bra att veta

Många av de senare inkomna arkiven och samlingarna har förbehåll på grund av ämnets potentiellt känsliga natur. Notera att diskussioner om sjukdomar och hälsa förekommer i långt flera samlingar än de ovan nämnda, bland annat i familjekorrespondens. Många av de tidiga folktroinsamlingarna från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet innehåller material om (magisk) folkmedicin. Material om temat finns även i några av SLS arkivs digitala utgåvor. Volym VII Folktro och trolldom i Samlingsverket Finland svenska folkdiktning har en del som behandlar magisk folkmedicin. Ordet ”sjukdomar” är sökbart i den digitala utgåvan av Albert Edelfelts brev, där bl.a. influensa-pandemin i Paris i slutet av 1800-talet diskuteras. Vill du forska om hälsa istället för sjukdom? I arkivet finns även material om profylaktiska åtgärder i hälsofrämjande syfte – personhygien, motion & gymnastik, kost & dieter är några exempel.

Teater och teaterhistoria

Beskrivning

Att spela teater på svenska i Finland har sett olika ut genom tiderna. I början var det en verksamhet som mindre omkringresande teatersällskap stod för. I dag har vi en svenskspråkig nationalscen och flera större etablerade svenskspråkiga teatrar i landet. Med hjälp av olika teaterarkiv kan vi följa den här utvecklingen och se på teater och teaterhistoria ur många olika perpektiv.

Förslag på infallsvinklar

I de olika teaterrelaterade arkiven hittar man information om skådespelare, pjäser och uppsättningar genom tiderna. Man kan till exempel jämföra olika uppsättningar för en specifik pjäs, eller se på trender inom repertoar – när började man intressera sig för inhemsk dramatik? Hur har skolpjäserna sett ut, vilka budskap har de velat förmedla? Teaterarkiven ger också en inblick i teaterspråk – var och när har man uppträtt på rikssvenska och finns det dramatik skriven på finlandssvensk dialekt? Man hittar också rikligt med information om dräkt och dekor, teateradministration och personal, teatermusik med mera. Man kan också se på teater ur ett etnologiskt perspektiv, t.ex. teaterbesök som en form av gemenskap och umgänge, eller på amatörteater som verksamhet och hobby.

Arkivmaterial
Bra att veta

Skriver man in sökordet ”teater” i sökrutan på sls.finna.fi så får man träff på sextio olika arkiv. Man hittar både stora teatrars arkiv, olika teaterföreningars arkiv och enskilda personarkiv, som t.ex. Ralf Långbackas arkiv, Bengt Ahlfors arkiv, Vivica Bandlers arkiv eller Runar Schildts arkiv. I listan ovan lyfts endast ett fåtal fram.

Se även: Dramadatabasen Daniel.

Läs mer om scenspråket i Marika Tandefelts artikel Finlandssvenska på scenen i hundra år (s. 375 - 414 i Finländsk svenska från 1860 till nutid).

Migration

Beskrivning

Den svensktalande befolkningen i Finland har genom tiderna haft mycket kontakter med andra kulturområden och länder, inte minst genom en lång tradition av arbetsrelaterad migration. Relativt sett har utflyttningen varit större från svensktalande än från finsktalande trakter i Finland. I början av nittonhundratalet emigrerade många till Nordamerika, under senare hälften av seklet har ett stort antal finlandssvenskar flyttat till Sverige. I arkivet finns material från flera insamlingar (intervjuer, frågelistsvar) med utflyttare till olika länder och under olika tidsperioder.

Migrationen i början av 1900-talet

Under decennierna kring sekelskiftet 1900 reste omkring 300 000 personer i väg från Finland för att söka sig ett bättre liv utomlands. De flesta åkte till Amerika men migrationen gick också bl.a. till Australien och Sydamerika. I arkivet finns efterlämnade brev, dagböcker och fotografier. Det finns också inspelade intervjuer med emigranterna och med deras ättlingar.

Förslag på infallsvinklar

Vem skriver om vad till vem? Det finns bevarade brev från barn till föräldrar, mellan makar och mellan vänner. Vad skriver man om och vad utelämnar man. Skriver man om olika saker till sina föräldrar och till sin hustru/fästmö? Ändrar det man skriver om över tid?

Arkivmaterial
Bra att veta

Materialet består till stor del av handskrivna brev. Utdrag ur de inspelade intervjuerna finns fritt tillgängliga på Finna i albumet Amerikafarare berättar.

Svenskfinland och världen
Förslag på infallsvinklar

I arkivet finns material om ”Amerika-finlandssvenskar” i dag och om senare tiders migration, speciellt till Sverige. Den omfattande migrationen har skapat täta band mellan Svenskfinland och mottagarländerna. Vad är betydelsen av sådana kontakter? Hur har utflyttningen påverkat livet i Svenskfinland? Fortsätter utflyttarna att identifiera sig med det finlandssvenska i sina nya hemländer? Vad innebär flyttning till Sverige, dvs inom samma språkområde men till ett annat land? Hur anpassar sig utflyttarna språkligt? Vilka reaktioner väcker deras språk i Sverige?

Arkivmaterial
Bra att veta

Läs Ann-Marie Ivars artikel ”Emigrantspråk – i Amerika, Argentina och Sverige”( s. 203 - 243)

Krigsbarn

Beskrivning

Materialet om krigsbarnen och deras erfarenheter omfattar brev, dagböcker, intervjuer, fotografier och föreningshandlingar.

Förslag på infallsvinklar

Hur ser och beskriver krigsbarnen själva sin tid som krigsbarn? Hur upplevde de situationen just då och hur berättar de om den efteråt? Hur upplevdes situationen av lottor eller barnhemspersonal? Vems berättelser är det som vi hör? Arkivmaterialet ger både historisk information om de krigstida förhållandena i Finland och Sverige, men relaterar också till teman som språk, modersmål, identitet, familj, känsla av tillhörighet eller känsla av främlingskap.

Arkivmaterial
Bra att veta

Materialet består av brev på svenska och finska. Sahlström, Meta (red.), Från krig till trygghet: Våra krigsbarn berättar. Waasan läänin sotalapset – Wasa läns krigsbarn ry. (Vasa, 2012).

Nelly Laitinen, Pia Lindholm (red.): Krigets barn (2014) är en arbetsbok om krigstiden 1939–1945, sedd ur det finländska barnets perspektiv. Boken kan användas i undervisningen i historia, i svenska som modersmål eller främmande språk, som minnesbok eller som underlag för diskussion.

I fångenskap

Ur fångvaktarens synvinkel

Karl Johan Westberg (1868–1939) arbetade som fångvaktare vid Vasa länsfängelse. Han skrev dagbok och skrev dagligen ner anteckningar om vad som var på gång i staden, situationen i fängelset och andra iakttagelser. Dagböckerna omspänner åren 1903–1939.

Förslag på infallsvinklar

Dagböckerna omspänner en så lång tid att de kan studeras ur olika synvinklar och man kan ställa olika typer av frågor till materialet. T.ex. situationen och livet innanför respektive utanför fängelsemurarna, iakttagelser i samband med inbördeskriget.

Arkivmaterial
Ur fångens synvinkel

Material med anknytning till motståndet mot unifieringsåtgärderna från rysk sida i början av 1900-talet. Åren 1913−1915 internerades ett antal finnar, bl.a. medlemmar av Viborgs hovrätt, i fängelset Kresty i S:t Petersburg till följd av motstånd mot den s.k. likställighetslagen. I arkivet finns material med anknytning till fängelsevardagen i Kresty samt sympatiyttringar av olika slag i form av brev och adresser m.m. I arkivet finns även korrespondens med anhöriga samt dagböcker från fängelsevistelsen skrivna av juristerna Torsten Boisman (1872−1958), Egid Elfvengren (1860−1929), Johan Fredrik Selin (1878−1949) och Karl Söderhjelm (1873−1935) samt en redogörelse över fängelsetiden av t.f. politieborgmästaren i Helsingfors Ernst von Born (1885−1956), som hörde till de sista som avtjänade ett straff för brott mot likställighetslagen 1915. I juristen Einar Stenius (1867−1945) arkiv finns bl.a. anteckningar och teckningar av fängelseinteriörer.

Förslag på infallsvinklar

Hur syns motståndet mot förryskningen under de s.k. ofärdsåren via arkivmaterialet? Hur skiljer sig fängelsevardagen i Kresty från t.ex. Vasa länsfängelse (se ovan)?

Arkivmaterial
Bra att veta

Läs mer: Petra Hakala, ”För lag och rätt – några finländska interner i Kresty 1913−1915”. Källan 1/2007, s. 12−19; Victor Hoving, ”Kring två dagböcker i Kresty-fängelset”, Historiska och litteraturhistoriska studier 38 (1963); Edvin Wirén, Från S:t Petersburgs fängelser (1917)


Vardag och samhälle

Topelius och hans tre döttrar

Zacharias Topelius var mycket engagerad i frågan om utbildning för flickor och för deras villkor i samhället överlag. Hans tre döttrar var alla konstnärligt begåvade; den äldsta, Aina, var musikalisk och aktiv körsångare, den mellersta dottern Toini blev författare och den yngsta, Eva, konstnär. I brevväxlingen mellan döttrarna och fadern kan man ändå ana en diskrepans mellan teori och praktik; Topelius uppmuntrar sina döttrar till eget skapande men ger samtidigt signaler om att de borde hålla sig till ett traditionellt och kristet kvinnoideal.

Förslag på infallsvinklar

Arkivmaterialet ger en inblick i könsroller och kvinnlig identitet under 1800-talet, ur både en faders och hans döttrars perspektiv, under en tid då de tidigaste tankarna och flickors utbildning och villkor tar form i Finland.

Arkivmaterial
Bra att veta

Artikel av Alexandra Ramsay i Källan 2/ 1998, s. 45−56.

Hushållsböcker och ekonomi

Hushållsbokföring och kassaböcker förekommer i olika person-, släkt- och gårdsarkiv. Materialet från perioden 1830-tal till 2000-tal gäller både enskilda personers privata bokföring, hushållsbokföring för familjer samt hushållsböcker för gårdar. Dessa avspeglar olika sociala miljöer och skikt, från ensamstående fröknars hushåll till herrgårdshushåll.

Förslag på infallsvinklar

Konsumtionsvanor inom olika socialklasser och hur kristider påverkade konsumtionsmönstren, konsumtionsvanor under olika tider på landsbygden och i staden, i ensamhushåll och familjer på mikronivå.

Arkivmaterial
Köksa på en herrgård

Köksan Disa Forsström var anställd som föreståndarinna för köket på Ratula gård januari-september 1934. Hon skrev brev hem om sitt arbete, om familjen Rotkirch och om vardagen på gården och rutinerna i köket.

Förslag på infallsvinklar

Breven ger en inblick i 1930-talets hushållning och herrgårdsliv med uppdelning i tjänstefolk och herrskap, ur tjänstefolkets synvinkel. Kvinnors arbete, kvinnors roller.

Arkivmaterial
Bra att veta

Man kunde jämföra materialet med handlingar eller brev ur andra herrgårdsarkiv, som oftast belyser herrgårdens vardag ur ägarnas perspektiv, t.ex. Sarvlaks gårds arkiv eller Stensböle gårds arkiv.

Kaffe och kaffedrickning
Beskrivning

Materialet är svar på en frågelista (Folkkultursarkivets pristävling nr 11) från 1968. C:a 170 svar från hela Svenskfinland. Svaren beskriver kaffedrickande främst under första hälften av 1900-talet och behandlar bl.a. hurdant kaffe som dracks, hur kaffekokningen gick till, hur och i hurdana sammanhang man drack kaffe. Även olika serveringsställen, som t.ex. konditorier beskrivs. En speciell förteckning över kaffe som folkmedicin finns, samt en lista över kaffe-folklore (som t.ex. anekdoter) i svaren.

Förslag på infallsvinklar

Hur strukturerade kaffedrickande vardag och fest? Kaffedrickande som social ritual. Kaffet som konsumtionsvara. Föreställningar om kaffe.

Arkivmaterial
Bra att veta

Materialet är tämligen omfattande (1415 sidor). En stor del av svaren är handskrivna (men även maskinskrivna svar förekommer). Rekommenderad läsning: Frågelistan som källa och metod (2005). Materialet lämpar sig bra för att kombinera med nyinsamlat material om t.ex. dagens baristakultur, eller kaffets sociala betydelse. Det finns mera material om kaffedrickning i SLS arkiv.

Datorns och datoranvändningens historia
Beskrivning

Innehåller 58 svar från hela Svenskfinland på frågelistan ”Mina datorminnen” från 2014. Materialet omfattar 37 sidor och 45 fotografier. I samlingen ingår även manualer för datorer och några utskrivna artiklar. Svaren berättar om den första kontakten med datorer och informantens första egna dator. Svararna beskriver sin datoranvändning hemma och på jobbet. Datorn som underhållning och ”dator-katastrofer”. Tankar kring datorn som vän eller fiende.

Förslag på infallsvinklar

Lämpligt material för att studera tekniska innovationer och hur de blir en del av vardagslivet. Hur har datorn ändrat den sociala samvaron? Vad finns det för folklore kring datorn?

Arkivmaterial
Bra att veta

Baskunskap om frågelistan som metod är bra att ha. Kan kombineras med SLS 1804 När rutan tändes och antennen vändes (1994, frågelista och intervjuer om TV:s introduktion, 78 frågelistsvar, 435 sidor + 10 intervjuer, SLSA 1804b utskrifter) för en större studie om hur innovationer förändrar vardagen. Även intervjuerna för SLS 2098 Spara det finlandssvenska talet (innehåller frågor om den tekniska utvecklingen och minnen av de första datorerna och mobiltelefonerna)

Sällskapsdjur
Beskrivning

Svar på frågelista om sällskapsdjur från 2010. 105 svar från hela Svenskfinland (799 sidor) och drygt 400 fotografier, av vilka de flesta är digitaliserade. Beskriver en mängd olika sällskapsdjur (hundar, katter, fåglar, kaniner, marsvin, getter, hästar m.m.) och vad det betyder att ha husdjur både praktiskt (skötsel, tillbehör etc.) och etiskt (gränsen mellan djur och människa, djurbegravningar etc.). Ett genomgående tema är djuret som familjemedlem och hälsoaspekterna av att ha ett husdjur.

Förslag på infallsvinklar

Lämpar sig för ett spektrum av frågeställningar om attityder till djur, djurens sociala betydelse och ”förmänskligandet” av husdjuren. Språkbruk och namngivning gällande husdjur. Husdjur och konsumtion.

Arkivmaterial
Bra att veta

Baskunskap om frågelistan som metod är bra att ha. Kombinera med frågelista SLS 1437 Vad heter djuret? (1983, 122 svar med namn på husdjur och sällskapsdjur (813 sidor). Innehåller 20 263 djurnamn samt sju almanackor med djurnamn från åren 1995 och 1997.) Se även SLS 2053 Sällskapsdjuret i mitt liv (2004, intervjusamling (9 ljudband, transkriberade, några intervjuer på finska), användes som material till Christel Lund: Sällskapsdjuret inom familjen – ett kulturanalytiskt perspektiv, Etnologiska institutionen, Åbo Akademi 2006. Pro gradu, otryckt).

Barns julönskelistor
Beskrivning

I SLS arkiv finns det flera samlingar som har material om barns julönskelistor.

Förslag på infallsvinklar

Jämförande av önskelistor från olika år visar på trender inom barnlore och barnkultur. Vad kan utläsas om samhället från önskelistorna?

Arkivmaterial
Bra att veta

Delar av detta material kan kombineras med SLS 1932 Att skriva julklappsrim (frågelista 1998). Det finns även mycket övrigt material om jultraditioner i SLS arkiv.

Queert i arkivet

”Queera” teman blir lätt osynliga i kulturhistoriska arkiv eftersom personuppgiftslagen förbjuder behandling av känsliga uppgifter så som någons sexuella inriktning eller beteende. Det betyder inte att HBTIQ+ material inte finns i samlingarna. SLS arkiv har material med HBTIQ-livsberättelser och queera teman nämns i olika samlingar, men de kan vara svåra att hitta eftersom temat inte registrerats. I anslutning till Finlands 100 års jubileum samlade SLS in berättelser om hur det har varit att leva som en hbtiq-person i Finland förr och nu. Insamlingen gjordes i samarbete med projektet Finland 100 – I regnbågens färger.

Förslag på infallsvinklar

Hur är det att leva som minoritet i minoriteten? Synen på sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland under olika tider. Materialet består av svar på en frågelista,

Arkivmaterial
Det flerspråkiga Viborg

Staden Viborg var Finlands mest kosmopolitiska stad. SLS arkiv har stora mängder av material om det svenska Viborg, b.la. släktmaterial, material från traditionsföreningar som bevarar minnet av Viborg samt traditionsmaterial med intervjuer om språkförhållanden.

Förslag på infallsvinklar

Det svenska Viborg under 1920- och 1930-talet, språkgrupper, bevarandet av Viborgsminnet efter 1944, miljöer, sociala klasser m.m.

Arkivmaterial
Släkter:
Föreningar:

Ideologier och idéer

Österbottens arbetarrörelse

Arkivet innehållet fotografier, protokollböcker, dokument, uppteckningar, flygblad, korrespondens, föredrag, tal, sånger, koncept (Ekenäs fångläger), Vasa svenska arbetarförening, socialdemokratiska ungdomsklubben 1920-1922, protokoll för folkdemokraterna i Vasa. Demokratiska Förbundet för Finlands Folk (DFFF): Vasa distrikts svenska sektion, Dragnäsbäck demokratiska förening, Vasa Folkdemokratiska Kvinnoförening. Materialet tillkommet för historiken "De rödas gård" om Vasa svenska arbetarförening 1981.

Förslag på infallsvinklar

Utanförskap, Munsalaradikalismen, socialism i Österbotten, vinnare och förlorare, jämförelse av skyddskåren och arbetarrörelsens minne av inbördeskriget.

Arkivmaterial
Skyddskåren

Dokument och fotografier ur både privatpersoners arkiv och skyddskårers arkiv.

Förslag på infallsvinklar

Skyddskåren, vinnare och förlorare, jämförelse av skyddskåren och arbetarrörelsens minne av inbördeskriget.

Arkivmaterial
Alma Skog och kvinnofrigörelsen

Alma Skog (1846–1939) arbetade hela sitt liv aktivt för fosterlandet och den svenska kulturen i Finland. Hon var aktiv inom motståndsrörelsen i Finland under förryskningstiden, bl.a. inom Kvinnokagalen. Hon var också grundande medlem till ett flertal föreningar i Vasa.

Förslag på infallsvinklar

Kan studeras ur en mängd infallsvinklar, beroende på vilket perspektiv som intresserar; kvinnors motståndskamp under förryskningen, kvinnoföreningarnas och –organisationernas framväxt (orsaker, motiv, ändamål), en kvinnas position, ställning och påverkningsmöjligheter i den tidens samhälle. Alma Skogs egenhändigt nedskrivna livssaga kan också studeras och analyseras, vad skriver hon om, vad utelämnar hon, hur beskriver hon olika skeenden i livet.

Arkivmaterial
Bra att veta

”Alma Skog – Fosterlandet”, Kvinnor Berättar, Alma Skog - Fosterlandet 27.2.2018.

Samhällsaktivisten Harry Järv

Harry Järv (1921–2009), från Korsholm blev under vinter- och fortsättningskrigen välkänd patrulledare för sina patrulluppdrag bakom fiendens linjer och betraktas av många som en krigshjälte. Efter kriget flyttade han till Sverige, där han bodde resten av sitt liv. I Sverige blev Järv känd som ställföreträdande riksbibliotekarie vid Kungliga biblioteket i Stockholm, samhällsdebattör, redaktör, författare och översättare.

Förslag på infallsvinklar

Den omfattande korrespondensen (mottagna brev och kopior av Järvs egna avsända brev) kan studeras ur många vinklingar eftersom Järv rört sig i många kretsar och haft kontakt både med vapenbröder och vanliga medborgare och med kända kulturpersonligheter i form av författare, konstnärer, översättare, Kafka-kännare och akademiker inom skilda ämnesområden. Järv tog också aktiv del i samhällsdebatter på vitt skilda teman. Privatpersonen Järvs korrespondens i förhållande till den offentliga tjänstemannens, krigsveteranens, Kafka-kännarens och översättarens korrespondens.

Arkivmaterial
Bra att veta

Största delen av korrespondensen är på svenska men en stor del av korrespondensen med litteraturhistoriskt intresse är på tyska. Det förekommer enstaka brev på finska och engelska.

Från diplomatfru till kvinnosakskvinna - Greta von Frenckell-Thesleff

Diplomatfrun Greta von Frenckell-Thesleffs arkiv innehåller brev, dagböcker, manuskript och anteckningar med anknytning till Greta von Frenckell-Thesleff (f. 1881), som ända fram till sin makes död 1938 i huvudsak verkade som diplomatfru i Italien. Efter hans död upptog hon sitt tidigare intresse för litteratur och debuterade 1942 med ett vetenskapligt arbete om Minna Canth. Övriga arbeten skrev hon bl.a. om "den italienska Sappho" Gaspara Stampa 1955 samt Gyllene år i det svunna Italien 1963. Hon intresserade sig för kvinnosaksfrågor och kvinnors villkor.

Förslag på infallsvinklar

Arkivet belyser en ambitiös kvinnas liv, både som representationsfru och som forskare och författare. Man får också en inblick i hur en diplomathustrus liv såg ut på 1920- och 1930-talet. Teman som självförverkligande och pliktkänsla kan vara relevanta.

Arkivmaterial
Bra att veta

Materialet innehåller handlingar på svenska och italienska. Man kunde jämföra med SLSA 1314 Marianne Leppos arkiv. Hon var diplomathustru på 1960- och 1970-talet i Rio de Janeiro.

Resor

Bildningsresor i Europa

Gemensamt för bildnings- och forskningsresenärerna har varit att dokumentera, beskriva och avbilda sina upplevelser av kultur och natur, samhällsförhållanden och lokala traditioner.

Förslag på infallsvinklar

Bildning, gemensamt kulturarv, finlandsbilden.

Arkivmaterial
Bra att veta

Kuurne Jouni, Mathilda Rotkirch. Konstnärinna och resenär. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 641 (2002), Honkala Sampo (utg.), Carl Gustaf Ramsay. Resejournal 1807: en resa i södra Finland (Söderström & Co 1999)

Forskningsresor

I samband med vetenskapliga expeditioner till andra kontinenter har forskningsresenärer studerat såväl natur och miljö som folkliv och traditioner, vilka ofta avbildats i detalj och beskrivits noggrant. Läkaren C.F. Hornstedts (1758−1809) journal över en forskningsresa till Ostindien, i första hand Java, är den äldsta reseskildringen i SLS arkiv och består av bl.a. 36 fiktiva brev till C.P. Thunberg i Uppsala. De nyaste forskningsresorna gäller advokaten Christer Bouchts (1911−2009) expeditioner till Grönland, arktiska Kanada, Alaska under 30 års tid. I arkivet finns fotografier, ljudband, filmer, dagböcker och anteckningar om förberedelser för expeditionerna.

Förslag på infallsvinklar

Synen på ”den andre", postkolonialism.

Arkivmaterial
Bra att veta

Clas Fredrik Hornstedt, Brev från Batavia. En resa till Ostindien 1782−1786. Utg. av Christina Granroth (SLS 707, 2008)

Olof Mustelin (utg.), J.M.J af Tengströms resa till New York och Java. Reseanteckningar 1848−1849. Historiska och litteraturhistoriska studier 51 (1976)

Se även Christer Bouchts egna böcker om polarexpeditionerna.

Turistresor

Från att ha varit en exklusiv sysselsättning för överklassen har turism blivit en del av det (sen)moderna livet. SLS arkiv har intervjumaterial bland annat med äldre resenärer som gjort längre resor och med turistguider som jobbar i München.

Förslag på infallsvinklar

Frågeställningar gällande t.ex. exotism, ålderdom, sällskapsresor, kulturmöten, urbankultur.

Arkivmaterial
Bra att veta

Sanna Jylhä, Marika Rosenström (red): Med kamera och koffert. Resefotografier före massturismen. (Svenska litteratursällskapet 2021, Appell Förlag 2021)

Fotografer, fotografier och fotografering

I SLS arkivs samlingar finns många arkiv efter fotografer, både professionella fotografer och amatörfotografer. Det finns även gott om privata familjefotografier i samlingarna. SLS arkivs fotografiska material omfattar både bilder som inkommit via donationer och bilder som kommit till genom dokumentation av materiellt (t.ex. redskap, föremål, byggnadsskick) och immateriellt (festseder, folkmusik, folktro, folkmedicin) kulturarv. Efter utländsk förebild började finländska folklivsforskare i början av 1900-talet dokumentera folkkulturen med hjälp av uppteckning och fotografering. I SLS arkiv finns bildmaterial som insamlats av arkivets tjänstemän och stipendiater bland den svenskspråkiga befolkningen i Finland och i Estlands svenskbygder.

Förslag på infallsvinklar

Man kan välja att lägga fokus på en enskild fotograf och dennes fotografering, jämföra professionella fotografer med amatörfotografer eller att studera och analysera motiven. Vem har fotograferat, var har man fotograferat, har motiven ändrats under olika tider? Man kan också se på professionen genom ett genusperspektiv – hur har kvinnor kunnat verka som professionella fotografer under olika tider? Finns det skillnader i manligt och kvinnligt fotograferande? Ett mer etnologiskt perspektiv kunde undersöka hur människors liv i vardag och fest speglas i bildmaterialet. Vad berättar detaljer och bakgrund? Vilka situationer har man valt att fotografera? Hur syns samhällsutvecklingen, hur har samhället och miljön förändrats? Hur såg det ut förr, hur ser det ut nu? Vad beror utvecklingen på och vad har den haft för inverkan på en viss ort eller miljö? Hur har urbaniseringen, arkitekturen och tekniken påverkat miljön?

Arkivmaterial

Fotografisk dokumentation:

Bra att veta

Andelen digitaliserade bilder växer hela tiden, liksom andelen bilder som läggs ut på sls.finna.fi.

Notera att den äldre fotografiska dokumentationen av inte längre levande tradition iscensattes för dokumentationstillfället och utgör ett komplement till uppteckningar i textform. Även om situationerna är arrangerade är bilderna unika i sitt slag.

Läs mer om temat t.ex. i Ekrem, Carola: Vi leder en blindbock till kungens bord. Lekar från Svenskfinland (1997), i Carola Ekrems artikel i Arkiv, minne, glömska. Arkiven vid Svenska litteratursällskapet i Finland 1885−2010 (2014, s. 115−118) och i Marika Rosenströms blogg ”Akrobatik och styrkeprov på Finna – Maximilian Stejskals dokumentation av folklig idrott” (SLS-bloggen 17.6.2020) Material om temat finns även i några av SLS arkivs digitala utgåvor. Volym VIII i Samlingsverket Finlands svenska folkdiktning behandlar lekar och spel.

Mer om Valter W. Forsblom och insamlingen av magisk folkmedicin hittar du i Arkiv, minne, glömska etc. (s. 86−90). Uppteckningarna och en del av fotografierna finns publicerade i den del av Finlands svenska Folkdiktning ( VII Folktro och trolldom) som behandlar magisk folkmedicin.

Musik och dans

Musik

I SLS arkiv finns en mängd samlingar som på olika sätt relaterar till musik och dans i Svenskfinland. Det är ett brett material som innefattar allt från folkmusik, folkdans och folkligt musikutövande till scenmusik, schlager och populärmusik. I samlingarna hittas bland annat material som vishäften, uppteckningar och inspelningar av folkvisor och danslåtar, dokumentation av spelmän och vissångerskor, konserter och seminarier. Det kan även röra sig om personarkiv eller större insamlingar, frågelistor, intervjuer, musikinspelningar och noter.

Förslag på infallsvinklar

Musikmaterialet är brokigt och omspänner en tid från 1700-talet till idag. Följaktligen finns också många valmöjligheter till ingångar och frågeställningar beroende på vilken eller vilka samlingar eller material man väljer att fokusera på. Se exempelvis på eventuella regionala skillnader, trender eller förändringar i vissång och repertoar under en viss tidsperiod. Vilka sånger och visor har sjungits eller skrivits ner på olika håll? Fokusera på vad som kan utläsas ur vishäften. Vilka visor har varit populära? Spelmanstraditionen och spelmansidentiteten. Vad har spelats, när och var? Förhållandet till, och synen på det egna musicerandet. Det finns också möjlighet att studera finlandssvensk körsång eller populärmusik och språklig kulturell identitet idag.

Bra att veta

Sökordet ”musik” ger över 4 800 träffar, och en sökning på ”folkmusik” i SLS arkivkatalog ger närmare 10 000 träffar. Använd sökord som exempelvis ”spelmän”, ”tonsättare”, ”körsång”, ”vishäften” och ”populärmusik”, eller sök på olika vistyper för att begränsa materialet. Genom en sökning på ”dansmusik” får du fram allt från uppteckningar av traditionella danser till material om dansorkestrar. Material rörande musik och dans finns med andra ord i ett stort antal samlingar utöver det som listats här. En del av detta hittar du direkt här på Finna, och om du besöker vår kundtjänst får du tillgång till betydligt mera material.

Folkmusiken tas upp i volymerna V och VI av Finlands svenska folkdiktning. Bekanta dig med den digitala utgåvan.

Tidskriften Folk och musik bevakar det nordiska folkmusik- och dansfältet och är ett forum för såväl historiska som aktuella ämnen. Sedan 2019 ges den ut som e-tidskrift. Senaste nummer kan läsas här och en lista över tidigare utgåvor hittas på SLS hemsida.

Arkivmaterial

Listan nedan består av ett axplock av olika typer av arkiv och samlingar kring temat musik och folkmusik. Den tematiska indelningen av materialet är endast förslag – samma arkivmaterial kan studeras ur flera olika synvinklar.

Folkmusik, spelmansmusik
Visor, vissång
Körsång, konstmusik, kyrkomusik

Frågelistan ”Att sjunga i kör” (2016) var ett samarbete mellan SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut, ämnet Nordisk folkloristik vid Åbo Akademi och Finlands svenska sång- och musikförbund. Frågelistans syfte var att dokumentera körsångens betydelse för de enskilda körmedlemmarna. Materialet i samling FMI 461 "Att sjunga i kör" webbfrågelista består av frågelistan och 59 frågelistsvar.

Förslag på infallsvinklar

Körsångares syn på körsångens betydelse för det personliga och kollektiva välbefinnandet. Skillnader i olika körkonstellationer.

Bra att veta

Rekommenderad läsning: Frågelistan som källa och metod (2005). Samlingen kan kompletteras med egen insamling ss. intervjuer och deltagande observation.

Folklig musik, populärmusik

Inom finlandssvensk populärmusik ser vi ett uppsving av artister och band som valt sitt absoluta modersmål, dialekten eller stadsslangen, i sitt musikaliska skapande. Texterna är ofta djuplodande och genremässigt sträcker sig musiken från hårdrock och punk till reggae.

Djupintervjuer och arkiverade tidnings- och nätartiklar, blogginlägg med mera kring några artister hittas i samlingarna FMI 413 Vasas flora och fauna samt FMI 471 Populärmusik i Svenskfinland på 2000-talet. Intervjuerna fokuserar på artistens musikaliska bakgrund och utveckling samt musicerandets och språkets förhållande till den intervjuades kulturella identitet. Insamlingen rörande populärmusik i Svenskfinland på 2000-talet gör inga anspråk på att vara heltäckande utan strävar efter att göra nedslag i form av fallstudier som bildar utgångspunkter till kontextualisering och inramning av en specifik scen, genre eller artist. Materialet i bägge samlingar kan utgöra källmaterial för forskning i populärmusik såväl inom musiketnologi/musikvetenskap som inom språkforskning.

I samlingen FMI 471 Populärmusik i Svenskfinland på 2000-talet ingår också en inspelning från en programkväll där temat diskuterades med inbjudna artister och forskare.


Förslag på infallsvinklar

Musik och språklig och kulturell identitet. Musik och finlandssvenskhet. Kan också kombineras med egen kompletterande insamling. Se bl.a. ”Modersmålets sånger – Finlands svenskheter framställda genom musik” Red. Johannes Brusila, Pirkko Moisala & Hanna Väätäinen. SLS 2015.

Dans

Material om folkdans hittas i arkivet t.ex. i form av folkdansfilmer, fotografier, uppteckningar, intervjuer, frågelistor och liknande dokumentation. Ofta ingår material kring folkdans i helheter rörande spelmansmusik och folkmusik. T.ex. i samlingar från de gemensamma folkdans- och spelmansstämmorna, Samstämt, kan man hitta folkdansmaterial från senare år. Finlands svenska folkmusikinstitut har även ordnat seminarier där folkdansen diskuterats.

Förslag på infallsvinklar

Kim Hahnssons (1920-1999) betydelse för folkdansen i Svenskfinland. Hahnsson dokumenterade folkdans i över tre decennier i slutet av 1900-talet och är SLS arkivs största donator av folkdansfilmer. Pärlorna omfattar t.ex. danser som inte funnits nedtecknade men som tack vare Hahnssons videokamera har bevarats för eftervärlden. Hur speglas den finlandssvenska folkdans- och spelmansrörelsens historia? Vad kan utläsas ur materialet? Det lönar sig också att söka i andra samlingar än de som listats nedan för att hitta material donerat av Hahnsson. Folkdansfilmerna kan vara av intresse bland annat för dansbeskrivningar.

Arkivmaterial
Bra att veta

Aktuella insamlingar så som frågelistor och upprop pågår kontinuerligt. Den senaste som berör folkdans handlade om insamling av folkdansfotografier och -filmer. Kontakta vår kundtjänst för att få information och handledning av en arkivarie gällande nytt material som kanske ännu inte listats här.

Den digitala utgåvan av Finlands svenska folkdiktning volym VI behandlar folkdans och dansmusik.

Svenskan i Finland

Talspråkskorpusen Talko

Korpusen Talko innehåller huvudsakligen intervjuer inspelade för projektet Spara det finlandssvenska talet 2005–2008 men även en liten andel äldre inspelningar ingår. I korpusen ingår utskrifter på två nivåer (grovfonetisk och ortografisk utskrift). Eftersom utskrifterna annoterats med information om bl.a. ordklass är materialet sökbart på ett mångsidigt sätt. Det är också möjligt att lyssna på sökträffarna.

Förslag på infallsvinklar

Talspråkskorpusen går att använda för studier av språkliga fenomen på många olika nivåer: allt från uttal och böjningsformer till satskonstruktioner eller interaktionella element. I fokus kan vara allt från språkbruket på ett visst område eller inom en viss grupp talare till en företeelse som förekommer över hela språkområdet.

Material
Bra att veta

Baskunskap om korpusanvändning är en fördel. Du kan logga in i Talko med din e-postadress från universitetet och kommer åt materialet från din egen dator. Hittar du inte svar på din forskningsfråga i Talko? Samla in ditt eget material och använd vid behov Talko som referensmaterial för att göra jämförelser.


Projektet Spara det finlandssvenska talet

För projektet Spara det finlandssvenska talet (2005–2008) gjordes inspelningar av flera olika typer: intervjuer med äldre och yngre personer från olika delar av Svenskfinland, gruppsamtal med studerande och dessutom spelades en del föredrag inför publik in.

Förslag på infallsvinklar

Sista frågan i frågeformuläret för intervjuerna för Spara talet var ”Var talas den bästa/vackraste svenskan enligt din åsikt?” Vad svarar informanterna? Hur motiverar de sina svar?

För Spara talet spelades en del gruppsamtal mellan studerande in. Tanken var att det i varje grupp skulle finnas en person från Österbotten, en från Nyland, en från Åboland och en från Åland. Hur låter språket i de här inspelningarna? Hör man några regionala drag? Vilka? Diskuterar deltagarna explicit språkliga likheter och skillnader? Vilka saker lyfter de fram?

Arkivmaterial
Bra att veta

Transkriptioner finns endast till en del av materialet.

Militärslang

Webbenkäter om slangen i Dragsvik, sammanlagt 68 svar inlämnade 2016.

Förslag på infallsvinklar

Det s.k. Dragsviksspråket tar intryck från olika håll: från finsk militärslang, från finsk och svensk slang men även från svenska dialekter. Hur ser slangen i Dragsvik ut? Vilka element innehåller den? Vad har den för betydelse för användarna? På vilket sätt har den utvecklats?

Arkivmaterial
Bra att veta

En översikt över webbenkäten kan läsas i Källan 1/2017 s. 26–29

Namnen i våra städer
Beskrivning

Inofficiella stadsnamn har samlats in och dokumenterats i både större och mindre städer i Svenskfinland, bl.a. Helsingfors, Åbo, Lovisa, Karis, Jakobstad och Karleby.

Förslag på infallsvinklar

En stad är sällan en enspråkig miljö. Syns kontakten med andra språk, t.ex. finska eller dialekt, i namnen? På vilket sätt? En del samlingar innehåller inspelningar av intervjuer och samtal om namn. Hur används namnen? Hur förklarar eller beskriver personerna namnen? Namnen i Vasa har dokumenterats både på 1970-talet och på 2010-talet. Vilka skillnader finns det mellan den äldre och den yngre arkivsamlingen?

Arkivmaterial
Bra att veta

De flesta stadsnamnssamlingarna består av en namnförteckning (med normaliserad form och uttalsform), kartor och foton. Till en del av samlingarna hör också ljudinspelningar av intervjuer om namn. Ett urval av namnen från några städer presenteras på webbplatsen Namnen i våra städer.

Vill du göra egen namninsamling? Vi tar gärna emot material från t.ex. Esbo, Hangö och Kristinestad eller kompletteringar till samlingar som redan finns.

Att skriva, berätta och minnas

Författararkiv
Beskrivning

Söker man på ordet ”författare” i SLS arkivkatalog får man över trehundra träffar på arkiv som är relaterade till en författare eller ett författarskap. Det kan vara allt från manuskriptet till en enda dikt till ett stort personarkiv som omfattar allt från privata dagböcker, brev och familjefotografier till manuskriptversioner av publicerade och opublicerade alster. Nedan har vi lyft fram några nyare författararkiv.

Förslag på infallsvinklar

Arkivmaterial öppnar upp för många nya ingångar. Man kan t.ex. jämföra olika manuskriptversioner med varandra och se vilka förändringar författaren gjort och hur det litterära alstret hittat fram till sin slutgiltiga form. Via korrespondens, privata anteckningar eller andra dokument av mer privat karaktär kan man få syn på en författarens nätverk, eller t.ex. på omständigheter, strömningar, idéer, intressen eller personer som kunnat inverka på författarskapet.

Arkivmaterial
Minnen och berättelser: frågelistorna i arkivet
Beskrivning

Frågelistan är en av de vanligaste dokumentationsformerna för traditionsarkiv. Vid SLS arkiv har det regelbundet skickats ut frågelistor sedan slutet av 1930-talet. De täcker ett brett spektrum av teman, bland annat vardagsliv, festsed, kommunikationsformer, livsskeden, språkbruk, musik, sociala miljöer och folktro. De tidiga frågelistorna besvarades huvudsakligen av personer som var trogna medarbetare till arkivet och deras svar reflekterade ofta allmänna förhållanden på orten. Numera är det vanligare att svaren kommer från personer som är specifikt intresserade av den aktuella frågelistans tema. I de nyare frågelistorna är både frågor och svar inriktade på egna erfarenheter och personliga minnen. Observera att några frågelistor är skyddade och kräver att en anhållan om tillgång fylls i av arkivkunden.

Förslag på infallsvinklar

Frågelistor är ett mångsidigt material. Svaren berättar ofta långt mera än det som efterfrågades. Det är alltså möjligt att hitta svar på frågor som inte ställts i frågelistan. Eftersom det ofta frågas efter hur det var förr och efter minnen av olika företeelser får svaren ofta karaktär av livshistoriskt berättande.

Arkivmaterial, till exempel
Brev
Beskrivning

Brev finns i nästan alla äldre arkiv, men i allt mindre grad i nyare. Det fysiska, privata brevet håller på att försvinna eftersom man idag skriver e-post och olika digitala meddelanden. En lång korrespondens kan belysa ett helt liv och en livslång relation. Nedan har vi lyft fram några arkiv som innehåller långa korrespondenser, samt en frågelista om brevskrivning.

Förslag på infallsvinklar

Brev innehåller massor av information. Både stora dramatiska historiska händelser och små vardagsbestyr ryms i brev. Brev säger också mycket om vilka personer som varit viktiga i en människas liv – vem som stod någon nära, och hurudant det sociala nätverket såg ut. Brev var också tidigare en slags social skapelse som riktade sig till en publik – man läste breven högt inom familjen. Det här ställde också krav på hur brevet skrevs – det skulle vara fyndigt skrivet och både roligt och underhållande att läsa. Brev kan analyseras både utifrån syfte, tonfall och innehåll. Samma händelse kan skildras helt olika i olika personers brev från samma tid, så brev ställer också källkritiska krav.

Arkivmaterial
Minnesanteckningar, dagböcker och självbiografiskt skrivande
Beskrivning

Minnesanteckningar kan se väldigt olika ut, beroende på om de skrivits för en tilltänkt läsare eller inte. En dagbok kan vara väldigt privat, och skrivs dessutom i realtid. Att skriva en självbiografisk text eller sina egna memoarer innebär ett helt annat tidsperspektiv – då handlar det om en tillbakablick på något som hänt, eller rentav ett helt liv. Det finns dessutom en adressat, en läsare.

Förslag på infallsvinklar

Att skriva sina egna memoarer är som att återskapa sitt liv i efterskott. Det kan vara intressant att se vilka händelser, känslor eller människor som lyfts fram i en memoartext, eller vilka som inte lyfts fram. Att förtiga är också ett sätt att berätta. Man kan också analysera hurudan bild av sig själv skribenten velat skapa. Memoarer och självbiografiskt skrivande innehåller skönlitterära anspråk som en dagbok kan sakna. Ibland handlar det om autofiktivt berättande, där gränsen mellan verkliga minnen och fiktion suddas ut. Dagboken påminner till sin form lite om ett brev – i dagboken skildras dagligt liv på ett subjektivt sätt. Det kan vara intressant att jämföra en dagbok med brev skrivna under samma tid, eller en dagbok med en självbiografisk memoartext. Dagboken är också i sig en utmärkt källa att använda som hjälpmedel i andra forskningssammanhang. Om det finns angivna datum så ger dagboken väldigt exakt information om händelser i plats och tid.

Arkivmaterial