Idébanken

Foto: En student på skidtur. Bernhard Åström. SLS 1555_1311, Svenska litteratursällskapet i Finland


Vad är idébanken?

I idébanken ger vi tips på ämnen för t.ex. en magisteravhandling, men också för andra större eller mindre forskningsprojekt. Här finner du förslag på enskilda samlingar och personarkiv men även på temahelheter som utgår ifrån flera olika material.

Idébanken är givetvis endast ett litet urval av allt det material som finns i SLS arkiv. Endast 1 % av våra hyllmeter representeras av förslagen nedan. Hittade du inte vad du ville bland förslagen? Gav dig idébanken ett uppslag för ett helt annat tema? Sök vidare i FINNA och få en överblick av vad du kan hitta i arkivet. Vill du ha hjälp med din sökning, öppna och skriv i chatten nere i högra hörnet av sidan.


Varför använda arkivmaterial?

Ett kulturhistoriskt arkiv ger tillgång till förstahandsberättelser från olika tider och platser. I SLS arkiv finns bland annat material om person- och litteraturhistoria, teaterhistoria, folklig musik och dans, folkkultur och traditioner, namnskick, språk, samfund, sällskap och samhälle. Hos oss finns mångsidiga källor både om historia och samtid: allt från handskrifter, ritningar och kartor till fotografier och ljud- och filminspelningar.


Tips för dig som använder idébanken:

  • Du kan utgå från en enskild samling eller från en tematik som omfattar flera samlingshelheter.
  • Du kan till exempel ta din utgångspunkt i en tid, en plats, ett namn, en person, en företeelse eller en händelse. Givande ingångar kan skapas genom att ställa nya frågor till existerande svar.
  • Tvär- och mångvetenskapliga perspektiv öppnar nya vägar till materialet. Källor från kulturhistoriska arkiv kan användas mångsidigt och kreativt och är inte låsta för en viss ämnesinriktning.
  • Historiskt material kan ge perspektiv och insikter till nutidsföreteelser, att spåra en företeelse via källor från olika tider kan visa både förändring och kontinuitet.
  • Kom ihåg att SLS arkiv, som kontinuerligt tar emot donationer och gör insamlingar, även har mycket nutidsmaterial.
  • Arkivmaterial går bra att kombinera med andra typer av källor, t.ex. egna intervjuer. Är du intresserad av att göra en fältinsamling för SLS arkiv – tag kontakt med oss! Notera även att SLS arkiv har årliga fältarbetsarvoden.
  • Kom ihåg att prata med din handledare på universitetet ifall du vill använda materialet för en kandidat- eller magisteravhandling.
  • Det är fullt möjligt att flera personer väljer att skriva om samma tema, en idé går ej att reservera.

Boka en arkivarie

Du kan kostnadsfritt boka en arkivarie för max 2 timmar för mera ingående och personlig handledning i informationssökning i arkivets databaser. Kontakta vår kundtjänst för att komma överens om en tidpunkt.


OBS! Idebankéns visning fungerar dåligt med Internet Explorer, vi rekommenderar att ni använder Chrome eller Firefox.

Idébankens teman:


Krigsbarn

Beskrivning

Materialet om krigsbarnen och deras erfarenheter omfattar brev, dagböcker, intervjuer, fotografier och föreningshandlingar.

Förslag på infallsvinklar

Hur ser och beskriver krigsbarnen själva sin tid som krigsbarn? Hur upplevde de situationen just då och hur berättar de om den efteråt? Hur upplevdes situationen av lottor eller barnhemspersonal? Vems berättelser är det som vi hör? Arkivmaterialet ger både historisk information om de krigstida förhållandena i Finland och Sverige, men relaterar också till teman som språk, modersmål, identitet, familj, känsla av tillhörighet eller känsla av främlingskap.

Arkivmaterial

Bra att veta

Materialet består av brev på svenska och finska. Sahlström, Meta (red.), Från krig till trygghet: Våra krigsbarn berättar. Waasan läänin sotalapset – Wasa läns krigsbarn ry. (Vasa, 2012).


Individen och samhället

Köksa på en herrgård

TEMA: Köksa på en herrgård

Köksan Disa Forsström var anställd som föreståndarinna för köket på Ratula gård januari-september 1934. Hon skrev brev hem om sitt arbete, om familjen Rotkirch och om vardagen på gården och rutinerna i köket.

Förslag på infallsvinklar

Breven ger en inblick i 1930-talets hushållning och herrgårdsliv med uppdelning i tjänstefolk och herrskap, ur tjänstefolkets synvinkel. Kvinnors arbete, kvinnors roller.

Arkivmaterial

SLSA 1337 Disa Forsströms brev från Ratula

Bra att veta

Man kunde jämföra materialet med handlingar eller brev ur andra herrgårdsarkiv, som oftast belyser herrgårdens vardag ur ägarnas perspektiv, t.ex. Sarvlaks gårds arkiv eller Stensböle gårds arkiv.

Från diplomatfru till kvinnosakskvinna

TEMA: Från diplomatfru till kvinnosakskvinna

Diplomatfrun Greta von Frenckell-Thesleffs arkiv innehåller brev, dagböcker, manuskript och anteckningar med anknytning till Greta von Frenckell-Thesleff (f. 1881), som ända fram till sin makes död 1938 i huvudsak verkade som diplomatfru i Italien. Efter hans död upptog hon sitt tidigare intresse för litteratur och debuterade 1942 med ett vetenskapligt arbete om Minna Canth. Övriga arbeten skrev hon bl.a. om "den italienska Sappho" Gaspara Stampa 1955 samt Gyllene år i det svunna Italien 1963. Hon intresserade sig för kvinnosaksfrågor och kvinnors villkor.

Förslag på infallsvinklar

Arkivet belyser en ambitiös kvinnas liv, både som representationsfru och som forskare och författare. Man får också en inblick i hur en diplomathustrus liv såg ut på 1920- och 1930-talet. Teman som självförverkligande och pliktkänsla kan vara relevanta.

Arkivmaterial

SLSA 955 Greta von Freckell-Thesleffs arkiv

Bra att veta

Materialet innehåller handlingar på svenska och italienska. Man kunde jämföra med SLSA 1314 Marianne Leppos arkiv. Hon var diplomathustru på 1960- och 1970-talet i Rio de Janeiro.

Arbetarklass och författare

TEMA: Arbetarklass och författare

Författaren Sally Salminens arkiv innehåller brev, dagböcker, anteckningar, reseskildringar, manuskript m.m. med anknytning till Sally Salminens liv och författarskap. Salminen kom från en åländsk arbetarfamilj, åkte till USA för att arbeta som hemhjälp hos förmögna familjer 1930 – 1936, skrev romanen Katrina i USA och skickade in den till Schildts romantävling 1936 – som hon vann. Efter det gifte hon sig med en dansk konstnär, flyttade till Danmark och blev författare på heltid.

Förslag på infallsvinklar

Arkivet belyser bl.a. emigration och klassfrågor, men även konstnärsäktenskap och resor, både i geografisk och i social bemärkelse.

Arkivmaterial

SLSA 791 Sally Salminens arkiv

Bra att veta

Man kunde jämföra med andra finlandssvenska emigrantarkiv, t.ex. ÖTA 84 Evert Sarlunds emigration 1912 (Titanicrutten) eller SLSA 1114 Släkten Thesleffs/Theslöfs arkiv: Arthur Thesleffs finländska koloni Colonia Finlandesa i Argentina

Hushållsböcker och ekonomi

TEMA: Hushållsböcker och ekonomi

Hushållsbokföring och kassaböcker förekommer i olika person-, släkt- och gårdsarkiv. Materialet från perioden 1830-tal till 2000-tal gäller både enskilda personers privata bokföring, hushållsbokföring för familjer samt hushållsböcker för gårdar. Dessa avspeglar olika sociala miljöer och skikt, från ensamstående fröknars hushåll till herrgårdshushåll.

Förslag på infallsvinklar

Konsumtionsvanor inom olika socialklasser och hur kristider påverkade konsumtionsmönstren, konsumtionsvanor under olika tider på landsbygden och i staden, i ensamhushåll och familjer på mikronivå.

Arkivmaterial

Ett outforskat författarskap

TEMA: Ett outforskat författarskap

Lullu Woldstedt-Buch (f. 4.1.1883 i S:t Petersburg) verkade som sånglärare bl.a. i Svenska privata läroverket för flickor i Helsingfors. Som författare debuterade hon 1910 med En drömmare. Arkivet innehåller en mycket omfattande litterär produktion som är helt okänd för allmänheten. Lullu W-B skrev pjäser, noveller, romaner, hörspel, musik och sångtexter. Hennes arkiv innehåller dessa alster.

Förslag på infallsvinklar

Arkivet innehåller material för en helt ny forskning kring en omfattande litterär produktion.

Arkivmaterial

SLSA 794 Lullu Woldstedt-Buchs arkiv

Bra att veta

Baskunskaper i litteraturforskning är bra att ha. Materialet omfattar även musik.

Kanske det finns andra okända kvinnliga författare att nosa rätt på? Eller kanske man kunde söka efter mer material om henne i t.ex. teaterarkiv?

Samhällsengagemang

TEMA: Samhällsengagemang

Harry Järv (1921–2009), från Korsholm blev under vinter- och fortsättningskrigen välkänd patrulledare för sina patrulluppdrag bakom fiendens linjer och betraktas av många som en krigshjälte. Efter kriget flyttade han till Sverige, där han bodde resten av sitt liv. I Sverige blev Järv känd som ställföreträdande riksbibliotekarie vid Kungliga biblioteket i Stockholm, samhällsdebattör, redaktör, författare och översättare.

Förslag på infallsvinklar

Den omfattande korrespondensen (mottagna brev och kopior av Järvs egna avsända brev) kan studeras ur många vinklingar eftersom Järv rört sig i många kretsar och haft kontakt både med vapenbröder och vanliga medborgare och med kända kulturpersonligheter i form av författare, konstnärer, översättare, Kafka-kännare och akademiker inom skilda ämnesområden. Järv tog också aktiv del i samhällsdebatter på vitt skilda teman. Privatpersonen Järvs korrespondens i förhållande till den offentliga tjänstemannens, krigsveteranens, Kafka-kännarens och översättarens korrespondens.

Arkivmaterial

ÖTA 318 Harry Järvs arkiv som omfattar ca 10 hm material, största delen korrespondens, tal och föredrag och tidningsurklipp.

Bra att veta

Största delen av korrespondensen är på svenska men en stor del av korrespondensen med litteraturhistoriskt intresse är på tyska. Det förekommer enstaka brev på finska och engelska.

Det flerspråkiga Viborg

TEMA: Det flerspråkiga Viborg

Staden Viborg var Finlands mest kosmopolitiska stad. SLS arkiv har stora mängder av material om det svenska Viborg, b.la. släktmaterial, material från traditionsföreningar som bevarar minnet av Viborg samt traditionsmaterial med intervjuer om språkförhållanden.

Förslag på infallsvinklar

Det svenska Viborg under 1920- och 1930-talet, språkgrupper, bevarandet av Viborgsminnet efter 1944, miljöer, sociala klasser m.m.

Arkivmaterial

Släkter:

Föreningar:



I fångenskap
Ur fångvaktarens synvinkel

TEMA: Ur fångvaktarens synvinkel

Karl Johan Westberg (1868–1939) arbetade som fångvaktare vid Vasa länsfängelse. Han skrev dagbok och skrev dagligen ner anteckningar om vad som var på gång i staden, situationen i fängelset och andra iakttagelser. Dagböckerna omspänner åren 1903–1939.

Förslag på infallsvinklar

Dagböckerna omspänner en så lång tid att de kan studeras ur olika synvinklar och man kan ställa olika typer av frågor till materialet. T.ex. situationen och livet innanför respektive utanför fängelsemurarna, iakttagelser i samband med inbördeskriget.

Arkivmaterial

ÖTA 320 Karl Johan Westbergs arkiv

Ur fångens synvinkel

TEMA: Ur fångens synvinkel

Material med anknytning till motståndet mot unifieringsåtgärderna från rysk sida i början av 1900-talet. Åren 1913−1915 internerades ett antal finnar, bl.a. medlemmar av Viborgs hovrätt, i fängelset Kresty i S:t Petersburg till följd av motstånd mot den s.k. likställighetslagen. I arkivet finns material med anknytning till fängelsevardagen i Kresty samt sympatiyttringar av olika slag i form av brev och adresser m.m. I arkivet finns även korrespondens med anhöriga samt dagböcker från fängelsevistelsen skrivna av juristerna Torsten Boisman (1872−1958), Egid Elfvengren (1860−1929), Johan Fredrik Selin (1878−1949) och Karl Söderhjelm (1873−1935) samt en redogörelse över fängelsetiden av t.f. politieborgmästaren i Helsingfors Ernst von Born (1885−1956), som hörde till de sista som avtjänade ett straff för brott mot likställighetslagen 1915. I juristen Einar Stenius (1867−1945) arkiv finns bl.a. anteckningar och teckningar av fängelseinteriörer.

Förslag på infallsvinklar

Hur syns motståndet mot förryskningen under de s.k. ofärdsåren via arkivmaterialet? Hur skiljer sig fängelsevardagen i Kresty från t.ex. Vasa länsfängelse (se ovan)?

Arkivmaterial

Bra att veta

Läs mer: Petra Hakala, ”För lag och rätt – några finländska interner i Kresty 1913−1915”. Källan 1/2007, s. 12−19; Victor Hoving, ”Kring två dagböcker i Kresty-fängelset”, Historiska och litteraturhistoriska studier 38 (1963); Edvin Wirén, Från S:t Petersburgs fängelser (1917)



Ideologier och idéer
Österbottens arbetarrörelse

TEMA: Österbottens arbetarrörelse (1862-1981)

Arkivet innehållet fotografier, protokollböcker, dokument, uppteckningar, flygblad, korrespondens, föredrag, tal, sånger, koncept (Ekenäs fångläger), Vasa svenska arbetarförening, socialdemokratiska ungdomsklubben 1920-1922, protokoll för folkdemokraterna i Vasa. Demokratiska Förbundet för Finlands Folk (DFFF): Vasa distrikts svenska sektion, Dragnäsbäck demokratiska förening, Vasa Folkdemokratiska Kvinnoförening. Materialet tillkommet för historiken "De rödas gård" om Vasa svenska arbetarförening 1981.

Förslag på infallsvinklar

Utanförskap, Munsalaradikalismen, socialism i Österbotten, vinnare och förlorare, jämförelse av skyddskåren och arbetarrörelsens minne av inbördeskriget.

Arkivmaterial

ÖTA 8

Skyddskåren

TEMA: Skyddskåren

Dokument och fotografier ur både privatpersoners arkiv och skyddskårers arkiv.

Förslag på infallsvinklar

Skyddskåren, vinnare och förlorare, jämförelse av skyddskåren och arbetarrörelsens minne av inbördeskriget.

Arkivmaterial

Alma Skog och kvinnofrigörelsen

TEMA: Alma Skog och kvinnofrigörelsen

Alma Skog (1846–1939) arbetade hela sitt liv aktivt för fosterlandet och den svenska kulturen i Finland. Hon var aktiv inom motståndsrörelsen i Finland under förryskningstiden, bl.a. inom Kvinnokagalen. Hon var också grundande medlem till ett flertal föreningar i Vasa.

Förslag på infallsvinklar

Kan studeras ur en mängd infallsvinklar, beroende på vilket perspektiv som intresserar; kvinnors motståndskamp under förryskningen, kvinnoföreningarnas och –organisationernas framväxt (orsaker, motiv, ändamål), en kvinnas position, ställning och påverkningsmöjligheter i den tidens samhälle. Alma Skogs egenhändigt nedskrivna livssaga kan också studeras och analyseras, vad skriver hon om, vad utelämnar hon, hur beskriver hon olika skeenden i livet.

Arkivmaterial

ÖTA 335 Alma Skogs arkiv

Bra att veta

”Alma Skog – Fosterlandet”, Kvinnor Berättar, Alma Skog - Fosterlandet 27.2.2018.



Resor
Emigration

TEMA: Emigration

Förslag på infallsvinklar

Vem skriver om vad till vem? Det finns bevarade brev från barn till föräldrar, mellan makar och mellan vänner. Vad skriver man om och vad utelämnar man. Skriver man om olika saker till sina föräldrar och till sin hustru/fästmö? Ändrar det man skriver om över tid?

Arkivmaterial

Bra att veta

Materialet består till stor del av handskrivna brev.

Bildningsresor i Europa

TEMA: Bildningsresor i Europa

Gemensamt för bildnings- och forskningsresenärerna har varit att dokumentera, beskriva och avbilda sina upplevelser av kultur och natur, samhällsförhållanden och lokala traditioner.

Förslag på infallsvinklar

Bildning, gemensamt kulturarv, finlandsbilden.

Arkivmaterial

Bra att veta

Kuurne Jouni, Mathilda Rotkirch. Konstnärinna och resenär. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 641 (2002)

Forskningsresor

TEMA: Forskningsresor

I samband med vetenskapliga expeditioner till andra kontinenter har forskningsresenärer studerat såväl natur och miljö som folkliv och traditioner, vilka ofta avbildats i detalj och beskrivits noggrant. Läkaren C.F. Hornstedts (1758−1809) journal över en forskningsresa till Ostindien, i första hand Java, är den äldsta reseskildringen i SLS arkiv och består av bl.a. 36 fiktiva brev till C.P. Thunberg i Uppsala. De nyaste forskningsresorna gäller advokaten Christer Bouchts (1911−2009) expeditioner till Grönland, arktiska Kanada, Alaska under 30 års tid. I arkivet finns fotografier, ljudband, filmer, dagböcker och anteckningar om förberedelser för expeditionerna.

Förslag på infallsvinklar

Synen på ”den andre", postkolonialism.

Arkivmaterial

Bra att veta

Clas Fredrik Hornstedt, Brev från Batavia. En resa till Ostindien 1782−1786. Utg. av Christina Granroth (SLS 707, 2008)

Olof Mustelin (utg.), J.M.J af Tengströms resa till New York och Java. Reseanteckningar 1848−1849. Historiska och litteraturhistoriska studier 51 (1976)

Se även Christer Bouchts egna böcker om polarexpeditionerna.

Turistresor

TEMA: Turistresor

Från att ha varit en exklusiv sysselsättning för överklassen har turism blivit en del av det (sen)moderna livet. SLS arkiv har intervjumaterial bland annat med äldre resenärer som gjort längre resor och med turistguider som jobbar i München.

Förslag på infallsvinklar

Frågeställningar gällande t.ex. exotism, ålderdom, sällskapsresor, kulturmöten, urbankultur.

Arkivmaterial



Bildanalys
Bilder som källmaterial

TEMA: Bilder som källmaterial

SLS arkiv har ett stort bildmaterial, varav en liten men ständigt ökande del är digitaliserad. SLS arkivs fotografiska material omfattar fotografier som inkommit både genom egna dokumenteringar och via donationer. I samlingarna finns allt från porträtt, landskapsbilder och vardagliga familjesituationer.

Bra att veta

Ta kontakt med SLS arkiv för att få hjälp med att hitta ett bildmaterial som passar din frågeställning.

Fotografer och fotografering

TEMA: Fotografer och fotografering

I SLS arkivs samlingar finns många arkiv efter fotografer, både professionella fotografer och amatörfotografer. Även privatpersoners fotoalbum och lösa fotografier finns i samlingarna (privata familjebilder).

Förslag på infallsvinklar

Man kan välja att antingen lägga fokus på en enskild fotograf och dennes fotografering, jämföra professionella fotografer med amatörfotografer eller på att studera och analysera motiven, har motiven ändrat under olika tider, vem har fotograferat, var har man fotograferat? Hur speglas samhällsutvecklingen och människors liv/vardag/fest i en fotografs bilder? Fotografer/fotografier från en viss ort, utveckling.

Arkivmaterial

  • ÖTA 135 Erik Hägglunds fotosamling. Ateljéfotograf. Vörå, Närpes, Nykarleby, Oravais, Maxmo, Kvevlax. 40 000 fotografier, varav 36 162 digitaliserade. Gränsår: 1910–1962.
  • ÖTA 112 Rafael Olins fotosamling. Pressfotograf. Vasa, Österbotten. Knappt 103 995 fotografier, varav 28 985 digitaliserade. Gränsår 1961–1971.
  • ÖTA 146 Lars Axéns arkiv. Egna fotografier och samling av andra lokala fotografers fotografier. Kristinestad, Närpes, Kaskö, Tjöck. 49 182 fotografier, varav 720 digitaliserade. Gränsår 1865–1985.
  • ÖTA 315 Ilta-Lilja Klockars arkiv. Ateljéfotograf, Lappfjärd, Kristinestad. Knappt 1472 fotografier, varav 152 digitaliserade. Gränsår 1948–1964.
  • ÖTA 295 Selim Björses arkiv. Folkskollärare, amatörfotograf. Dagsmark, Lappfjärd. 4469 fotografier, varav 873 digitaliserade (resterande digitaliseras under år 2018). Gränsår 1918–1966.
  • ÖTA 139 Karl Alfred Nyströms fotografisamling. Amatörfotograf. Vasa, Korsholm, Närpes, Nykarleby, Jakobstad, Oravais, Umeå. 2275 fotografier, varav 1850 digitaliserade. Gränsår 1937–1959.
  • ÖTA 247 Kyllikki Berts arkiv. Familjefotografier. Vasa, Jakobstad, Kristinestad, Seinäjoki. 330 fotografier, alla digitaliserade. Gränsår 1880–1965.
  • ÖTA 23 Gun Skrifvars fotosamling. Familjefotografier. Vasa, Malax, Nykarleby. 106 fotografier, varav 93 digitaliserade. Gränsår: 1908–1936.
  • ÖTA 35 Eugen Bymans arkiv. Familjefotografier. Vasa, Malax, Bergö, Kristinestad, Kvevlax, Valsörarna. 611 fotografier, varav 6 digitaliserade. Gränsår: 1920–1960.
  • ÖTA 259 Fotosamling från Dagsmark. Fotograf: Viktor Nylund. Dagsmark, 295 fotografier, varav 286 digitaliserade. Gränsår: 1900–1930.
  • ÖTA 275 Einar Sjöbloms arkiv. Kristinestad, Enontekis, Kittilä, Muonio. 159 fotografier, alla digitaliserade. Gränsår: 1900–1956.


Kaffe och kaffedrickning

Beskrivning

Materialet är svar på en frågelista (Folkkultursarkivets pristävling nr 11) från 1968. C:a 170 svar från hela Svenskfinland. Svaren beskriver kaffedrickande främst under första hälften av 1900-talet och behandlar bl.a. hurdant kaffe som dracks, hur kaffekokningen gick till, hur och i hurdana sammanhang man drack kaffe. Även olika serveringsställen, som t.ex. konditorier beskrivs. En speciell förteckning över kaffe som folkmedicin finns, samt en lista över kaffe-folklore (som t.ex. anekdoter) i svaren.

Förslag på infallsvinklar

Hur strukturerade kaffedrickande vardag och fest? Kaffedrickande som social ritual. Kaffet som konsumtionsvara. Föreställningar om kaffe.

Arkivmaterial

SLS 933 Traditioner om kaffet och kaffedrickningen

Bra att veta

Materialet är tämligen omfattande (1415 sidor). En stor del av svaren är handskrivna (men även maskinskrivna svar förekommer). Rekommenderad läsning: Frågelistan som källa och metod (2005). Materialet lämpar sig bra för att kombinera med nyinsamlat material om t.ex. dagens baristakultur, eller kaffets sociala betydelse. Det finns mera material om kaffedrickning i SLS arkiv.


Datorns och datoranvändningens historia

Beskrivning

Innehåller 58 svar från hela Svenskfinland på frågelistan ”Mina datorminnen” från 2014. Materialet omfattar 37 sidor och 45 fotografier. I samlingen ingår även manualer för datorer och några utskrivna artiklar. Svaren berättar om den första kontakten med datorer och informantens första egna dator. Svararna beskriver sin datoranvändning hemma och på jobbet. Datorn som underhållning och ”dator-katastrofer”. Tankar kring datorn som vän eller fiende.

Förslag på infallsvinklar

Lämpligt material för att studera tekniska innovationer och hur de blir en del av vardagslivet. Hur har datorn ändrat den sociala samvaron? Vad finns det för folklore kring datorn?

Arkivmaterial

SLS 2272 Mina datorminnen

Bra att veta

Baskunskap om frågelistan som metod är bra att ha. Kan kombineras med SLS 1804 När rutan tändes och antennen vändes (1994, frågelista och intervjuer om TV:s introduktion, 78 frågelistsvar, 435 sidor + 10 intervjuer, SLSA 1804b utskrifter) för en större studie om hur innovationer förändrar vardagen. Även intervjuerna för SLS 2098 Spara det finlandssvenska talet innehåller frågor om den tekniska utvecklingen och minnen av de första datorerna och mobiltelefonerna.


Sällskapsdjur

Beskrivning

Svar på frågelista om sällskapsdjur från 2010. 105 svar från hela Svenskfinland (799 sidor) och drygt 400 fotografier, av vilka de flesta är digitaliserade. Beskriver en mängd olika sällskapsdjur (hundar, katter, fåglar, kaniner, marsvin, getter, hästar m.m.) och vad det betyder att ha husdjur både praktiskt (skötsel, tillbehör etc.) och etiskt (gränsen mellan djur och människa, djurbegravningar etc.). Ett genomgående tema är djuret som familjemedlem och hälsoaspekterna av att ha ett husdjur.

Förslag på infallsvinklar

Lämpar sig för ett spektrum av frågeställningar om attityder till djur, djurens sociala betydelse och ”förmänskligandet” av husdjuren. Språkbruk och namngivning gällande husdjur. Husdjur och konsumtion.

Arkivmaterial

SLS 2175 Människans bästa vän – en frågelista om sällskapsdjur

Bra att veta

Baskunskap om frågelistan som metod är bra att ha. Kombinera med frågelista SLS 1437 Vad heter djuret? (1983). 122 svar med namn på husdjur och sällskapsdjur (813 sidor). Innehåller 20 263 djurnamn samt sju almanackor med djurnamn från åren 1995 och 1997. Se även SLS 2053 Sällskapsdjuret i mitt liv (2004), intervjusamling (9 ljudband, transkriberade, några intervjuer på finska), användes som material till Christel Lund: Sällskapsdjuret inom familjen – ett kulturanalytiskt perspektiv, Etnologiska institutionen, Åbo Akademi 2006. Pro gradu, otryckt.


Barns julönskelistor

Beskrivning

I SLS arkiv finns det flera samlingar som har material om barns julönskelistor.

Förslag på infallsvinklar

Jämförande av önskelistor från olika år visar på trender inom barnlore och barnkultur. Vad kan utläsas om samhället från önskelistorna?

Arkivmaterial

Bra att veta

Delar av detta material kan kombineras med SLS 1932 Att skriva julklappsrim (frågelista 1998). Det finns även mycket övrigt material om jultraditioner i SLS arkiv.


Populärmusik i Svenskfinland på 2000-talet

Beskrivning

Inom finlandssvensk populärmusik ser vi ett uppsving av artister och band som valt sitt absoluta modersmål, dialekten eller stadsslangen, i sitt musikaliska skapande. Texterna är ofta djuplodande och genremässigt sträcker sig musiken från hårdrock och punk till reggae.

Djupintervjuer och arkiverade tidnings- och nätartiklar, blogginlägg med mera kring några artister finns samlade i arkivet. Intervjuerna fokuserar på artistens musikaliska bakgrund och utveckling samt musicerandets och språkets förhållande till den intervjuades kulturella identitet. Insamlingen gör inga anspråk på att vara heltäckande utan strävar efter att göra nedslag i form av fallstudier som bildar utgångspunkter till kontextualisering och inramning av en specifik scen, genre eller artist. Materialet kan utgöra källmaterial för forskning i populärmusik såväl inom musiketnologi/musikvetenskap som inom språkforskning.

I samlingen ingår också en inspelning från en programkväll där temat diskuterades med inbjudna artister och forskare.


Förslag på infallsvinklar

Musik och språklig och kulturell identitet. Musik och finlandssvenskhet. Se bl.a. ”Modersmålets sånger – Finlands svenskheter framställda genom musik” Red. Johannes Brusila, Pirkko Moisala & Hanna Väätäinen. SLS 2015.

Arkivmaterial

FMI 471 Populärmusik i svenskfinland på 2000-talet

FMI 413 Vasas flora och fauna (2007)

Bra att veta

Kan kombineras med egen kompletterande insamling.


Att sjunga i kör

Beskrivning

Frågelistan ”Att sjunga i kör” (2016) var ett samarbete mellan SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut, ämnet Nordisk folkloristik vid Åbo Akademi och Finlands svenska sång- och musikförbund. Frågelistans syfte var att dokumentera körsångens betydelse för de enskilda körmedlemmarna. Materialet består av frågelistan och 59 frågelistsvar.

Förslag på infallsvinklar

Körsångares syn på körsångens betydelse för det personliga och kollektiva välbefinnandet. Skillnader i olika körkonstellationer.

Arkivmaterial

FMI 461 Att sjunga i kör – webbfrågelista 2016.

Bra att veta

Rekommenderad läsning: Frågelistan som källa och metod (2005). Samlingen kan kompletteras med egen insamling ss. intervjuer och deltagande observation.


Talspråk, dialekt, slang
Talspråkskorpusen Talko

BESKRIVNING: Talspråkskorpusen Talko

Korpusen Talko innehåller huvudsakligen intervjuer inspelade för projektet Spara det finlandssvenska talet 2005–2008 men även en liten andel äldre inspelningar ingår. I korpusen ingår utskrifter på två nivåer (grovfonetisk och ortografisk utskrift). Eftersom utskrifterna annoterats med information om bl.a. ordklass är materialet sökbart på ett mångsidigt sätt. Det är också möjligt att lyssna på sökträffarna.

Förslag på infallsvinklar

Talspråkskorpusen går att använda för studier av språkliga fenomen på många olika nivåer: allt från uttal och böjningsformer till satskonstruktioner eller interaktionella element. I fokus kan vara allt från språkbruket på ett visst område eller inom en viss grupp talare till en företeelse som förekommer över hela språkområdet.

Material

Talko – korpus över den talade svenskan i Finland

Bra att veta

Baskunskap om korpusanvändning är en fördel. Du kan logga in i Talko med din e-postadress från universitetet och kommer åt materialet från din egen dator. Hittar du inte svar på din forskningsfråga i Talko? Samla in ditt eget material och använd vid behov Talko som referensmaterial för att göra jämförelser.


Inspelningar med finlandssvenskar

TEMA: Inspelningar med finlandssvenskar

För projektet Spara det finlandssvenska talet (2005–2008) gjordes inspelningar av flera olika typer: intervjuer med äldre och yngre personer från olika delar av Svenskfinland, gruppsamtal med studerande och dessutom spelades en del föredrag inför publik in.

Förslag på infallsvinklar

Sista frågan i frågeformuläret för intervjuerna för Spara talet var ”Var talas den bästa/vackraste svenskan enligt din åsikt?” Vad svarar informanterna? Hur motiverar de sina svar?

För Spara talet spelades en del gruppsamtal mellan studerande in. Tanken var att det i varje grupp skulle finnas en person från Österbotten, en från Nyland, en från Åboland och en från Åland. Hur låter språket i de här inspelningarna? Hör man några regionala drag? Vilka? Diskuterar deltagarna explicit språkliga likheter och skillnader? Vilka saker lyfter de fram?

Arkivmaterial

SLS 2098 Spara det finlandssvenska talet

Bra att veta

Transkriptioner finns endast till en del av materialet.

Militärslang

TEMA: Militärslang

Webbenkäter om slangen i Dragsvik, sammanlagt 68 svar inlämnade 2016.

Förslag på infallsvinklar

Det s.k. Dragsviksspråket tar intryck från olika håll: från finsk militärslang, från finsk och svensk slang men även från svenska dialekter. Hur ser slangen i Dragsvik ut? Vilka element innehåller den? Vad har den för betydelse för användarna? På vilket sätt har den utvecklats?

Arkivmaterial

SLS 2310 Milispråket i Drakan

Bra att veta

En översikt över webbenkäten kan läsas i Källan 1/2017 s. 26–29



Namnen i våra städer

Beskrivning

Inofficiella stadsnamn har samlats in och dokumenterats i både större och mindre städer i Svenskfinland, bl.a. Helsingfors, Åbo, Lovisa, Karis, Jakobstad och Karleby.

Förslag på infallsvinklar

En stad är sällan en enspråkig miljö. Syns kontakten med andra språk, t.ex. finska eller dialekt, i namnen? På vilket sätt? En del samlingar innehåller inspelningar av intervjuer och samtal om namn. Hur används namnen? Hur förklarar eller beskriver personerna namnen? Namnen i Vasa har dokumenterats både på 1970-talet och på 2010-talet. Vilka skillnader finns det mellan den äldre och den yngre arkivsamlingen?

Arkivmaterial

Bra att veta

De flesta stadsnamnssamlingarna består av en namnförteckning (med normaliserad form och uttalsform), kartor och foton. Till en del av samlingarna hör också ljudinspelningar av intervjuer om namn. Ett urval av namnen från några städer presenteras på webbplatsen Namnen i våra städer.

Vill du göra egen namninsamling? Vi tar gärna emot material från t.ex. Esbo, Hangö och Kristinestad eller kompletteringar till samlingar som redan finns.


Författararkiv

Beskrivning

Söker man på ordet ”författare” i SLS arkivkatalog får man över trehundra träffar på arkiv som är relaterade till en författare eller ett författarskap. Det kan vara allt från manuskriptet till en enda dikt till ett stort personarkiv som omfattar allt från privata dagböcker, brev och familjefotografier till manuskriptversioner av publicerade och opublicerade alster. I den här listan har vi lyft fram Sally Salminens, Lullu Woldstedt-Buchs och Harry Järvs arkiv som exempel på författararkiv men det finns som sagt hundratals andra.

Förslag på infallsvinklar

Arkivmaterial öppnar upp för många nya ingångar. Man kan t.ex. jämföra olika manuskriptversioner med varandra och se vilka förändringar författaren gjort och hur det litterära alstret hittat fram till sin slutgiltiga form. Via korrespondens, privata anteckningar eller andra dokument av mer privat karaktär kan man få syn på en författarens nätverk, eller t.ex. på omständigheter, strömningar, idéer, intressen eller personer som kunnat inverka på författarskapet.


Viljan att berätta om sitt liv
Minnen och berättelser

TEMA: Minnen och berättelser

Bland svararna till SLS arkivs frågelistor och pristävlingar finns många personer som svarat på ett stort antal listor under en längre tidsperiod. Det är alltså möjligt att följa en persons skrivna berättelser, tankar, minnen och reflektioner kring ett stort antal skilda teman.

Förslag på infallsvinklar

Hur reflekteras livshistoriskt berättande i frågelistsvar? Hur väljer en frågelistsvarare att positionera sig i förhållande till olika teman?

Bra att veta

Baskunskaper i frågelistan som metod och i livshistoriskt berättande är bra att ha. Tag kontakt med SLS arkiv för att få hjälp med att hitta en kombination av svar/svarare.

Minnesanteckningar och självbiografiskt skrivande

TEMA: Minnesanteckningar och självbiografisk skrivande

I arkivet finns också en stor mängd minnesanteckningar av olika slag såsom självbiografier, hågkomster, memoarer m.m., av vilka en del är avsedda främst för den närmaste familjekretsen medan andra sannolikt är tänkta för senare publicering. Materialet består i första hand av kronologiska, strukturerade och tolkade levnadshistorier eller presentationer av valda perioder i livet, såsom utbildnings- eller tjänstetiden. Även litterära självbiografier.

Förslag på infallsvinklar

Hur skiljer sig självbiografiska manuskript från frågelistsvar och muntligt berättande? Vad säger materialet om skribentens självbild och hur skapar skribenten den bild av sig själv som hen vill förmedla till eftervärlden?; Självbiografiska anteckningars värde som berättande källor om historiska skeenden.

Arkivmaterial

Vardagligt skrivande

TEMA: Vardagligt skrivande

I arkivet finns skrifttyper eller textgenrer av många olika slag, även texter skrivna i informella sammanhang. Det finns ett stort antal brevsamlingar, t.ex. brev från Amerikaemigranter, brev från krigsbarn hem till familjen eller brev från köksan på en herrgård. Även många dagböcker finns i arkivet, t.ex. en diplomatfrus dagbok eller en dagbok skriven av en fångvaktare i Vasa länsfängelse. En skrifttyp som är specifik för arkiv är svar på frågelistor eller pristävlingar. Arkivet har ända sedan 1950-talet samlat in material om bestämda teman genom att be folk skriva ner sina egna erfarenheter och rapportera sina uppgifter om ett visst fenomen.

Förslag på infallsvinklar

Hur märks kontakten till ett eller flera nya språk t.ex. i brev skrivna av emigranter eller av krigsbarn? Beskriver de mötet med ett främmande språk? Används ord och uttryck på det främmande språket i breven?

Skiljer sig en persons olika texttyper från varandra? Jämför dagböcker, brev och övriga texter.

Många personer kan följas under en lång tid: ändras deras texter med tiden?

Bra att veta

En stor del av materialet är handskrivet.



Genus, identitet
Queert i arkivet

TEMA: Queert i arkivet

”Queera” teman blir lätt osynliga i kulturhistoriska arkiv eftersom personuppgiftslagen förbjuder behandling av känsliga uppgifter så som någons sexuella inriktning eller beteende. Det betyder inte att HBTIQ+ material inte finns i samlingarna. SLS arkiv har material med HBTIQ-livsberättelser och queera teman nämns i olika samlingar, men de kan vara svåra att hitta eftersom temat inte registrerats. I anslutning till Finlands 100 års jubileum samlade SLS in berättelser om hur det har varit att leva som en hbtiq-person i Finland förr och nu. Insamlingen gjordes i samarbete med projektet Finland 100 – I regnbågens färger.

Förslag på infallsvinklar

Hur är det att leva som minoritet i minoriteten? Synen på sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland under olika tider. Materialet består av svar på en frågelista,

Arkivmaterial

SLS 2324 Minoritet i minoriteten



Topelius och hans tre döttrar

TEMA: Topelius och hans tre döttrar

Zacharias Topelius var mycket engagerad i frågan om utbildning för flickor och för deras villkor i samhället överlag. Hans tre döttrar var alla konstnärligt begåvade; den äldsta, Aina, var musikalisk och aktiv körsångare, den mellersta dottern Toini blev författare och den yngsta, Eva, konstnär. I brevväxlingen mellan döttrarna och fadern kan man ändå ana en diskrepans mellan teori och praktik; Topelius uppmuntrar sina döttrar till eget skapande men ger samtidigt signaler om att de borde hålla sig till ett traditionellt och kristet kvinnoideal.

Förslag på infallsvinklar

Arkivmaterialet ger en inblick i könsroller och kvinnlig identitet under 1800-talet, ur både en faders och hans döttrars perspektiv, under en tid då de tidigaste tankarna och flickors utbildning och villkor tar form i Finland.

Arkivmaterial

SLSA 801 Familjen Topelius arkiv

SLSA 807 Brev till Eva Topelius-Acke

SLSA 814 Toini Topelius arkiv

SLSA 817 Nybergska släktarkivet

Bra att veta

Artikel av Alexandra Ramsay i Källan 2/ 1998, s. 45−56.